idag när jag hade ett av mina dagliga samtal med hemmet, så berättade sofie hur mamma och pappa planerade att leka cp-skadade när jonas kommer till skucku...
(huuur bra har jag det inte då, en påsk med både familj och pojkvän)
nååväl, jag tyckte iallafall inte riktigt det liknade något som min stela far skulle ens ha tanken på att göra, så jag ringde för att kolla läget lite
men mycket riktigt. en nöjd och samtidigt småfnittrig pecka - ja vi tänkte det, och det blir en enkel match för sofie då också. hon behöver ju inte låtsas

det är kanske bara soffan och mor som kan leva sig in i kommentaren. men jag skrattade iallafall gott och tanken slog mig återigen - min pappa är kung