du känner skulden och skammen, fast du aldrig höll geväret

utan förvarning klev jag upp med tuppen för att ännu en gång placera bakdelen på vad som skulle ta mig hem till föräldrahemmet

så nu är jag här, hemma
och hemma kommer väl alltid att vara hemma
mer eller mindre

nu ska jag samla lite krafter

godnatt vänner

Kommentarer
vi vet vart din brevlåda bor
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0